Mitt 2011...
Jag red på en ridskola i Mönsterås, som hette Bätteropp. Jag hade ridit där sedan jag var 5 år gammal. Började alltså rida där år 2004. Jag trivdes ganska bra med att rida 1 gång i veckan i 50 minuter. Det var det bästa jag kunde få eftersom jag ALDRIG skulle få en egen häst. En period letade jag runt mycket på blocket efter någon som behövde medryttare eller skötare i närheten av Påskallavik. Men det fanns ingen och jag gav upp mitt letande.
Jag fortsatte rida på ridskolan. Jag tyckte det bara blev tråkigare och tråkigare .. Man lärde sej inte mycket mer av att rida 1 gång i veckan. Jag kände att jag kunde det jag behövde kunna ..
En dag berättade Karin att hon hade skickat ett mejl till en tjej som behövde hjälp med en ardenner valack och en new forest valck . Hon hade frågat om new foresten och hon skulle få komma och provrida.
Efter några dagar följde jag med henne upp till stallet och till Wille. AnnSofie hade tre hästar då. Ozo, Balo och Wille. Jag hjäpte henne och jag red Wille. Jag gillade stallet och hästarna så jag fortsatte följa med henne upp till stallet. Vi visste ingenting om Ann-Sofie eller pratade aldrig med henne.
En gång hade vi tagit in ardennern Balo för att jag skulle testa att rida honom. Jag gjorde det och han var verkligen pigg den hästen !
Vi hoppade med honom för första gången och jag kom i fullgalopp mot hindret och han tog ett jätte skutt över . Jag kom bakom sadeln och åkte rakt ner i leran med nacken först ! Jag kom ihåg att jag hade ont i nacken i flera veckor efter det.
Men en dag fick jag ett mejl av henne och hon undrade om jag ville sköta ardernnern Balo. Och jag svarade ja !
Såklart jag ville det. Jag skötte honom ca 2 dagar i veckan. Karin och jag bytte alltid hästar mitt i passet. Vet inte varför men vi gjorde iallafall det.
Vi hoppade ganska mycket och hade oftast kul när vi red . Jag kommer ihåg att Balo skenade med Karin hem från ängen och att Wille galopperade efter. Jag skrek på Karin att hon skulle stanna , men Balo bara fortsatte . Men tillslut fick hon stann på honom . Vi bestämde oss för att den sommaren skule vi lära Balo att inte skena i skogen .
Men det kunde vi inte hålla eftersom den 27 maj kom världens finaste shetlandsponny !
Vi hade redan bestämt innan att jag skulle rida henne ibland . Och jag kände mej som världens lyckligaste . Vi kom till stallet samma dag hon kom. Hon var verkligen SUPER liten ! Jag tänkte att jag aldrig skulle kunna rida på denna ponnyn. Men vi tog in henne och borstade henne . Sedan frågade vi Ann-Sofie när vi kunde börja rida henne , och det var redan nästa dag ! Var helt hyper hela kvällen att få rida henne .
Vi åkte upp tidigt till stallet. Jag red henne och hon kändes konstig . Hon gick framåt försiktigt och segt. Jag lyckades få henne i trav och galopp men hon kändes trött och spänd. Jag försökte komma över en upphöjd bom som låg på marken men hon ville inte . Det kändes värdelöst .
Men jag hade bestämt mej för att jag skulle hoppa 50cm med henne så jag skulle inte ge upp.
En vecka efter att hon kom och hästarna fick gå i samma hage skulle vi ut och mysa lite med hästarna . Jag tog med mej lite godis och gick till Pärla . Jag kände på mej att hon var lite sur , men det hade hon varit hela veckan ... Hon bet mej i nacken, jag kastade mej bakåt och in i elstängslet , sedan kröp jag ut ur hagen och ropade på Karin.
Först förstod hon inte , men sedan kom hon. Som tur var var Ann-Sofie ute och hjälpte oss. Det var inget djupt sår och vi tvättade det rent med vatten och satte på ett plåster. Karin höll på att svimma , hon var chockad. Vi cyklade skakade hem. Och kom tillbaka redan nästa dag . Jag cyklade upp till henne varje dag , hela sommaren . Vi hade kommit långt tillsammans och hon var superduktig. Vi hade hoppat 50cm och vårt nya mål vat 60cm . Jag kände att jag lärt Pärla det jag skulle . Hon blev roligare att rida och vi hade jätte kul tillsammans . Jag kände att jag blev för stor på Pärla .
Den 10 augusti undrade Ann-Sofie om jag ville hjälpa henne med hennes underbara häst Ozo ?!!! Det var helt ofattbart . Varför valde hon just mej ! Jag var jätte nervös över att rida henne första gången. Ann-Sofie var med mej och hjälpte mej . Hon visade hur jag skulle få ner henne på tygel osv.. Jag tyckte jag var dålig och Ozo gjorde inte det jag ville .
Men Ann-Sofie peppade mej och sa att det tar ett tag att lära sej hur man ska göra , och att det tog långt tid för henne också. Jag red henne 2-3 dagar och Pärla dom andra dagarna resten av sommarlovet. Vi utvecklades mycket . Jag hoppade 95cm med Ozo , MITT REKORD! Hon var hur mysig som helst vi red roliga uteritter hoppade , red barbacka . Vi hade super !
Men senare blev Ozo halt . Kommer inte ihåg exakt hur länge hon vilade men det var typ 6-8 veckor !
När Ozo var halt red jag Pärla mer igen. Vi tränade mycket och tillslut kom vi över ett 60 cm hinder !!!!!!! ¨
Jag var hur glad som helst att vi klarade det. Efter det har vi inte satt upp några nya mål.
Ann-Sofie hade börjat rida igång Ozo lugnt i padocken . Jag fick rida henne och jag red ett lugnt första pass. Det kändes otroligt att hennes hälta var borta ! Men pigg det var hon !!!
Jag börjde rida henne 2 gånger i veckan igen . Vi red mycket markarbete/dressyr i början . Sedan kom vi igång och hoppade igen . Hon var en helt annan häst . PIGG som satan och ville bara springa ifrån mej. Men vi fortsatte göra de vi skulle ändån om det gick i 110.. Vi skulle rida ut för första gången efter hon blev frisk och det var ingen kul uteritt .
Det började sådär .. Vi skrittade på en väg. Och Ozo stegrade med mej 2 gånger dessutom men jag satt kvar . Chockad var jag , så jag satt av . Sedan ledde vi henne hem. Antingen var det vildsvin eller något annat hon blev rädd för . Men tror det var vildsvin eftersom de hade varnat oss för dom. Sedan några dagar efter gedde vi oss ut igen . Och den gången skenade hon med mej på en jätte hal väg . Var super rädd för att hon skulle halka omkull. Men det gick bra att få stann på henne .
Det har verkligen hänt jätte mycket bra ! och lite tråkigt 2011. Det är ett år som jag aldrig kommer glömma . Men nu får vi sikta framåt för 2012 kommer bli ett grymt år ! ♥
/ Lovisa
Jag fortsatte rida på ridskolan. Jag tyckte det bara blev tråkigare och tråkigare .. Man lärde sej inte mycket mer av att rida 1 gång i veckan. Jag kände att jag kunde det jag behövde kunna ..
En dag berättade Karin att hon hade skickat ett mejl till en tjej som behövde hjälp med en ardenner valack och en new forest valck . Hon hade frågat om new foresten och hon skulle få komma och provrida.
Efter några dagar följde jag med henne upp till stallet och till Wille. AnnSofie hade tre hästar då. Ozo, Balo och Wille. Jag hjäpte henne och jag red Wille. Jag gillade stallet och hästarna så jag fortsatte följa med henne upp till stallet. Vi visste ingenting om Ann-Sofie eller pratade aldrig med henne.
En gång hade vi tagit in ardennern Balo för att jag skulle testa att rida honom. Jag gjorde det och han var verkligen pigg den hästen !
Vi hoppade med honom för första gången och jag kom i fullgalopp mot hindret och han tog ett jätte skutt över . Jag kom bakom sadeln och åkte rakt ner i leran med nacken först ! Jag kom ihåg att jag hade ont i nacken i flera veckor efter det.
Men en dag fick jag ett mejl av henne och hon undrade om jag ville sköta ardernnern Balo. Och jag svarade ja !
Såklart jag ville det. Jag skötte honom ca 2 dagar i veckan. Karin och jag bytte alltid hästar mitt i passet. Vet inte varför men vi gjorde iallafall det.
Vi hoppade ganska mycket och hade oftast kul när vi red . Jag kommer ihåg att Balo skenade med Karin hem från ängen och att Wille galopperade efter. Jag skrek på Karin att hon skulle stanna , men Balo bara fortsatte . Men tillslut fick hon stann på honom . Vi bestämde oss för att den sommaren skule vi lära Balo att inte skena i skogen .
Men det kunde vi inte hålla eftersom den 27 maj kom världens finaste shetlandsponny !
Vi hade redan bestämt innan att jag skulle rida henne ibland . Och jag kände mej som världens lyckligaste . Vi kom till stallet samma dag hon kom. Hon var verkligen SUPER liten ! Jag tänkte att jag aldrig skulle kunna rida på denna ponnyn. Men vi tog in henne och borstade henne . Sedan frågade vi Ann-Sofie när vi kunde börja rida henne , och det var redan nästa dag ! Var helt hyper hela kvällen att få rida henne .
Vi åkte upp tidigt till stallet. Jag red henne och hon kändes konstig . Hon gick framåt försiktigt och segt. Jag lyckades få henne i trav och galopp men hon kändes trött och spänd. Jag försökte komma över en upphöjd bom som låg på marken men hon ville inte . Det kändes värdelöst .
Men jag hade bestämt mej för att jag skulle hoppa 50cm med henne så jag skulle inte ge upp.
En vecka efter att hon kom och hästarna fick gå i samma hage skulle vi ut och mysa lite med hästarna . Jag tog med mej lite godis och gick till Pärla . Jag kände på mej att hon var lite sur , men det hade hon varit hela veckan ... Hon bet mej i nacken, jag kastade mej bakåt och in i elstängslet , sedan kröp jag ut ur hagen och ropade på Karin.
Först förstod hon inte , men sedan kom hon. Som tur var var Ann-Sofie ute och hjälpte oss. Det var inget djupt sår och vi tvättade det rent med vatten och satte på ett plåster. Karin höll på att svimma , hon var chockad. Vi cyklade skakade hem. Och kom tillbaka redan nästa dag . Jag cyklade upp till henne varje dag , hela sommaren . Vi hade kommit långt tillsammans och hon var superduktig. Vi hade hoppat 50cm och vårt nya mål vat 60cm . Jag kände att jag lärt Pärla det jag skulle . Hon blev roligare att rida och vi hade jätte kul tillsammans . Jag kände att jag blev för stor på Pärla .
Den 10 augusti undrade Ann-Sofie om jag ville hjälpa henne med hennes underbara häst Ozo ?!!! Det var helt ofattbart . Varför valde hon just mej ! Jag var jätte nervös över att rida henne första gången. Ann-Sofie var med mej och hjälpte mej . Hon visade hur jag skulle få ner henne på tygel osv.. Jag tyckte jag var dålig och Ozo gjorde inte det jag ville .
Men Ann-Sofie peppade mej och sa att det tar ett tag att lära sej hur man ska göra , och att det tog långt tid för henne också. Jag red henne 2-3 dagar och Pärla dom andra dagarna resten av sommarlovet. Vi utvecklades mycket . Jag hoppade 95cm med Ozo , MITT REKORD! Hon var hur mysig som helst vi red roliga uteritter hoppade , red barbacka . Vi hade super !
Men senare blev Ozo halt . Kommer inte ihåg exakt hur länge hon vilade men det var typ 6-8 veckor !
När Ozo var halt red jag Pärla mer igen. Vi tränade mycket och tillslut kom vi över ett 60 cm hinder !!!!!!! ¨
Jag var hur glad som helst att vi klarade det. Efter det har vi inte satt upp några nya mål.
Ann-Sofie hade börjat rida igång Ozo lugnt i padocken . Jag fick rida henne och jag red ett lugnt första pass. Det kändes otroligt att hennes hälta var borta ! Men pigg det var hon !!!
Jag börjde rida henne 2 gånger i veckan igen . Vi red mycket markarbete/dressyr i början . Sedan kom vi igång och hoppade igen . Hon var en helt annan häst . PIGG som satan och ville bara springa ifrån mej. Men vi fortsatte göra de vi skulle ändån om det gick i 110.. Vi skulle rida ut för första gången efter hon blev frisk och det var ingen kul uteritt .
Det började sådär .. Vi skrittade på en väg. Och Ozo stegrade med mej 2 gånger dessutom men jag satt kvar . Chockad var jag , så jag satt av . Sedan ledde vi henne hem. Antingen var det vildsvin eller något annat hon blev rädd för . Men tror det var vildsvin eftersom de hade varnat oss för dom. Sedan några dagar efter gedde vi oss ut igen . Och den gången skenade hon med mej på en jätte hal väg . Var super rädd för att hon skulle halka omkull. Men det gick bra att få stann på henne .
Det har verkligen hänt jätte mycket bra ! och lite tråkigt 2011. Det är ett år som jag aldrig kommer glömma . Men nu får vi sikta framåt för 2012 kommer bli ett grymt år ! ♥
/ Lovisa
Kommentarer
