lovshultsryttarna

Tänk hur mycket man utvecklas hela tiden. Från att inte kunna någonting till att kunna hur mycket som helst. Man kan aldrig bli fullärd i ridning men man kan utvecklas väldigt fort. Att ha ridit i snart 8 år märker jag hur mycket jag utvecklas hela tiden!
Man rider på ridskola, lär sej grunden med alla snälla ridskoleponnysar och sedan tar det stopp. Man lär sej inte mycket mer än just ridningen. Man får instruktioner hur man ska göra. Men oftast har ridläraren så många elever att hålla koll på så man får egentligen inte mycket hjälp med det man gör fel.
Jag har lärt mej mycket mer med att rida i Lövshult än att rida på ridskolan. I Lövshult tar jag hand om hästen på egen hand när man har ansvaret.
Man hämtar och lämnar hästen i hagen , man får ingen hjälp med skötslen inne i stallet eller med hästen och man rider på egen hand. Man måste veta hur länge man ridit och man får helt enkelt lista ut själv om sadeln ligger rätt.
När jag kom till Lövshult tyckte jag det var svårt och jag red förskräcklig. Hästarna var ju mycket svårare och man hade ingen drag hjälp från andra hästar.
Man fick helt enkelt klara det själv. Och det har lärt mej enormt mycket.
Jag menar inte att det är något fel med riskolor bara att man lär sej mycket mer på egen hand efter riskoletiden. Men det bästa är nog privatlektioner.





/ Lovisa